Tuggengården

På måndagen åkte vi till Tuggengården som ligger två mil söder om Lycksele. Huset var hemmet åt konstnären Olle Blomberg, men huset blev byggt redan på mitten av 1800 talet och gick i sedan arv. Olle träffade sin fru Hertha som bodde i huset första gången han besökte det och fall pladask för henne, och det slutade med att de tillsammans köpte huset år 1950. Olle renoverade huset och gjorde övervåningen till en ateljé, och hängde upp sina verk på väggarna runtom hela huset. Han reste världen runt och samlade sin inspiration. Olle och Hertha upprättade ett testamente att tuggen gården skulle bli ett museum efter deras död. Olle dog år 1996.

Det var väldigt intressant att se all konst i olika stilar han hade målat och huset i sig själv var mycket vackert. Guiden visade oss runt och berättade om de olika tavlorna.

 

Annonser

Lycksele Djurpark

I måndags åka till Lycksele djurpark, där de enbart har nordiska djur. När vi kom dit blev vi bemötta av en receptionist som gav oss en karta över djurparken. Vi gick först till sälarna för att titta på när de blev matade. Sedan fick vi till barnens djurpark där vi fick gå in och klappa fåren och getterna. Vi gick vidare till alla klövdjur som till exempel älg, ren, hjort och myskoxe. En av renarna var väldigt intresserad av oss och följde efter oss, och jag fick klappa den lite.  Därefter tog vi lunch före vi gick vidare till rovdjuren som till exempel björn, varg och räv. När vi gått runt hela djurparken gick vi på en kafé i stan före vi åkte hem.

Kyrkstigen

Denna måndag började inte med en bilresa, utan istället vandrade vi mot Kyrkstigen som går i skogen mellan Storuman och Stensele. Stigen brukade förr användas som väg mellan hemmet och kyrkan för de människor som bodde i trakten. Det var en trevlig vandring, med många vackra syner så som vandring över en liten bro och fina vyer – vi stannade till för en fikapaus på vägen där vi njöt av sagda vyer.

Väl framme tog vi oss en titt i Sveriges största träkyrka, invigd 1886 med plats för 2000 personer.

Gallejaur

Vi samlades på skolan kl 8:30 för att åka till gallejaur i Norrbotten. Vi blev guidade runt i den gamla byn. De första byggningarna blev byggd på 1800 talet men det byggdes mer hus i början på 1900 talet. det var väldigt fascinerande att se hur de levde förr i tiden. Gallejaur är nu idag ett natur och kultur reservat sedan 2008. Vi fick se jordkällaren, potatiskällaren, vinterhuset,  bagarstugan och mycket mer. I vinterhuset stod många möbler kvar och det såg väldigt hemkärt ut med gungstol, gammal orgel, levande växter som de hållit vid liv, öppen spis, tre bilder – en av vardera av de tre systrarna som sist bodde där, och mycket mer. I bagarstugan fanns ett stort skåp det var väldigt vackert med original färger från 1864. Vi fick även se många får och höns. Efter guidningen åt vi lunch och guiden var så snäll att han gav oss en glass var, sedan åkte vi hem.

Det var en trevlig resa, vi fick bland annat se renar på vägen dit.

Fatmomakke

Vi  träffades på skolan kl 8:00 för att åka till Fatmomakke. När vi kom fram blev vi bemötta av en guide som skulle visa oss runt i den samiska kyrkstaden. Kyrkstaden var väldig viktig för samerna. De träffades där en gång i året och bodde i hus och kåtor. I kyrkstaden finns det många hus och kåtor kvar, det äldsta huset var från 1800 talet. Vi gick också in i ett museum där det fanns mycket historia om kyrkstaden. Den gamla kyrkan var varit tvungen att renoverad några gånger men de färgglada original dörrarna var fortfarande kvar. När guidningen var klar åt vi lite lunch förre vi åkte hem.

 

Atoklimpen

På måndagen  åkte vi på fjälltur till Atoklimpen. Atoklimpen är ett samiskt kulturmiljö. Vi samlades på skolan 8:30 och började våran vandring ca 11:00. Halvvägs stoppade vi och kockade vi kaffe och åt lunch.  När vi började närma oss toppen kom vi till ett ställe där vi kunde skriva i en gästbok. På samma plats kunde man önska sig något genom att lämna någonting, många hade lagt mynt i sprickorna i berget. Berget är ett heligt berg för samerna. Vi kom oss inte helt på toppen för det vart för dimmigt.

Tack för oss!

Ännu ett år har kommit och gått, och med ett år av erfarenheter och resor kommer också det oundvikliga slutet. Memento Mori – kom ihåg att du skall dö – fast i detta fall är det klassens liv tillsammans som tar slut. Här kommer ett litet slutord från varje elev för att säga hejdå och tacka för oss.

”Det har varit ett väldigt roligt år med sina upp- och nergångar, men jag är säker på att de kompisar jag fått under min tid i Läs och Res kommer fortsätta vara väldigt viktiga för mig. Jag har knutit band inte bara med mina klasskompisar, utan även med elever från andra kurser. Nu när vi alla går skilda vägar igen kommer våra minnen tillsammans fortsätta binda ihop oss när vi sprider ut oss i landet, och jag garanterar att det jag lärt mig kommer hjälpa mig fortsätta min resa genom livet. Jag kommer troligtvis tillbaks till hösten, men den klass jag har haft nu har varit den bästa jag nånsin haft, och jag kommer sakna den när jag är ute på nya äventyr nästa läsår.” – Linus

”Det har varit ett roligt och spännande äventyr här med denna klass. Jag är väldigt glad och tacksam för alla glada människor man har träffat här och för alla fantastiska äventyr man har fått uppleva med alla här.” – Amor

”Det här året har varit det bästa, konstigaste och mest omvälvande året i mitt liv. Det har varit så kul att gå den här inriktningen trots vissa jobbiga händelser och minnena från alla äventyr vi varit med om här kommer följa med mig i resten av mitt liv. Nu börjar ett ännu större äventyr för mig, då jag ska bilda familj med en annan elev från skolan. Jag kommer dock sakna alla fina vänner som man träffat här, men förhoppningsvis kan vi hålla kontakten med varandra.” – Amanda

”Detta året har nog varit bland de bästa av år i mitt liv, trots många upp- och nergångar. Jag har träffat så många otroligt fina människor under min tid här på Folkhög och fått så många underbara minnen av alla äventyr och roligheter som vi haft för oss, sånt som jag aldrig kommer att glömma någonsin. Till hösten kommer jag att fortsätta gå här på Folkhög, men jag kommer att läsa en annan inriktning. Även fast jag kommer att gå i en annan klass och kanske inte kommer kunna träffa alla underbara människor jag träffat detta året så ofta som jag vill, så kommer jag aldrig glömma er. Ni är bäst!” – Johan

”Det här är inte första gången jag läser på en folkhögskola och det finns en anledning. Gemenskapen, friheten och de minnen man skapar här hittar inte sin motsvarighet någon annanstans. Det var skönt att komma hem.” – Evelinda